Det är tidig eftermiddag och vi befinner oss på Munkbroleden i Gamla Stan. Framför oss patrullerar folkmängden fram och ropar tillsammans ut i luften. “Stå inte där och kolla på, in i ledet och börja gå!”. Flertalet skyltar och plakat sticker upp ur folkmassan med väl valda ord och iögonfallande rubriker i stil med: “THERE IS NO PLANET B”. Vi är på en av de kända fredagsstrejkerna för klimatet.

Strejken är en följd av Greta Thunbergs initiativ “FridaysForFuture”- en växande organisation som gjort sig känd över sociala medier det senaste året. Allt tog sin början när Greta, för drygt ett år sedan, regelbundet satte sig utanför Sveriges riksdag med plakatet: “Skolstrejk för klimatet”. Sedan dess har människor runt om i hela världen inspirerats till att hålla demonstrationer på fredagar för att fånga politikernas intresse när det kommer till klimatfrågan. 

Organisationen uppmanar till stöttandet av de globala målen. Parisavtalet är bland annat ett klimatavtal som världens länder enades om i december 2015. Det går ut på att vi ska försöka att minska utsläppen av växthusgaser. I och med utsläppen av växthusgaser stiger den globala temperaturen och ambitionen med parisavtalet är att temperaturökningen ska hållas ner till under 2 °C och allra helst under 1,5°C. 

Strejkandet har fått godkännande av polisen, som även ständigt övervakar ledet. Det hela är i synnerhet väl organiserat. Trots de högljudda ropen och ramsorna råder inget våld inom folkmassan. Folk går lugnt och sansat framåt och uppmuntrar andra i närheten att komma med på vandringen. Organisationen utstrålar i största allmänhet prioriterandet av alla individers trygghet under dessa fredagar. En del i gruppen är mer aktiva och ivriga att väcka staden till liv än andra. Trots det är alla där för ett och samma mål- att stoppa rädda planeten.

Synen av alla människor är överväldigande och ger en känsla av hopp. Det är den känslan som hela tillställningen verkar bygga på- folket får sin energi av att så pass många personer är villiga att samarbeta för förändring. Det enorma antalet människor bär på en särskild vikt och visar kraften i ordet tillsammans. Vi trängs och det är svårt att ta sig fram, men tillslut lyckas vi ta oss närmare för att prata med en av deltagarna.

“Jag vill vara med och väcka uppmärksamheten hos politikerna. För jag tror att anledningen till brister på handling beror på att växandet problemet kring klimatet inte uppmärksammas tillräckligt. Strejkarna måste göras många gånger om. Tillslut kommer beslutsfattarna inte kunna ignorera problemet längre. Därmed tror jag att de kommer ta ställning. Politikerna lyssnar tillslut, bara vi ser till att hålla igång den här rörelsen runt om i världen. Det gäller att inte ge upp”  Anonym strejkare

När strejken är över och alla gått hem finns det fortfarande mycket att ta till sig av evenemanget. Den stora lärdomen från denna fredagen även om du inte deltog är tydlig. Vi påverkar världen runt om oss hela tiden. Och om vi genom att ihärdigt strejka, föra diskussion och bilda oss påverka den allmänna åsikten kring denna kris har vi lyckats

Text: Moa Wigg Lindberg och Gabriella Sundström

Bilder: Caroline Bäckman